Vad är ett manus? Betydelse, skeden och versionen du skickar till förlaget

Manuskript kommer från latin och betyder bokstavligen ”skrivet för hand”. I århundraden var det precis vad det var, och senare kom ordet att gälla maskinskrivna sidor också. Knappast någon skriver en roman för hand i dag, men ordet har stannat kvar, ofta förkortat till manus: ett manus är texten till ett verk innan det ges ut.

Det rymmer mycket olika saker. Det röriga utkastet på din dator är ett manus. Det är också den omsorgsfullt uppställda filen du skickar till ett förlag, och den redigerade versionen som förlaget skickar till sättaren. Vet du vilket skede du befinner dig i vet du vad som behöver hända härnäst.

Manus, maskinskrift, korrektur, bok

• Manus: den outgivna texten i vilken form som helst. Det är branschens vardagsord, även för ett dokument som aldrig har rört papper.
• Maskinskrift: strikt taget en maskinskriven snarare än handskriven text. Ordet möter du mest i arkiv och litteraturvetenskap.
• Korrektur: den satta texten som skickas till författare och redaktör för en sista kontroll, ofta i flera omgångar. Nu ser orden för första gången ut som en bok.
• Bok: det utgivna verket, tryckt eller som e-bok eller ljudbok. Härifrån kallar ingen det längre manus.

Ett manus skeden

Varje bok passerar liknande stationer, oavsett om den kommer ut på ett stort förlag eller ges ut av författaren själv. Ordningen betyder mer än benämningarna, eftersom varje skede förutsätter att det föregående är klart.

Från första utkast till omarbetning

Hur du når ett komplett första utkast tar vi upp i skriva din första bok. Därefter börjar det verkliga arbetet med texten. Att arbeta om i lager brukar fungera bra: läs först hela manuset i så få sittningar som möjligt och gör bara anteckningar. Ta sedan itu med de stora problemen, som saknade scener, oklara motiv eller en hängande mitt. Först när strukturen håller arbetar du med enskilda meningar.

Spara en version före varje större omskrivning. Ibland visar sig den scen du strök vara nödvändig ändå, och då är du glad att kunna få tillbaka den.

Efter en eller två egna genomgångar blir testläsare värdefulla. Välj människor som tycker om din genre och ställ konkreta frågor: Var lade du ifrån dig boken? Vilken gestalt lämnade dig kall? Vad överraskade dig i slutet? Sådana frågor ger mer än en begäran om allmänna intryck, och de visar om ett problem stör en läsare eller flera.

Redigering: vem gör vad

På ett förlag sköter din förlagsredaktör oftast den strukturella och språkliga redigeringen, och sedan följer språkgranskning och korrektur. Ger du ut själv anlitar du de tjänsterna själv, oftast hos frilansare. Många frilansande lektörer och redaktörer i Sverige tar betalt per sida, per tecken eller per uppdrag, och priserna skiljer sig mycket beroende på sortens redigering och bokens längd.

Lektörsläsning och språkgranskning är olika jobb. Det ena frågar om berättelsen fungerar; det andra om varje kommatecken sitter rätt. Bokar du bara det ena, vet vilket du betalar för.

Manuset vid egenutgivning

När du ger ut själv tar du över förlagets roll. Manuset går igenom samma skeden, men det är du som avgör när vart och ett är klart. Just det är risken: utan en yttre tidsfrist kan omarbetningen bli en ständig byggarbetsplats, eller så hoppas språkgranskningen över för att spara pengar.

Sätt därför fasta punkter där texten fryses. Efter den strukturella redigeringen ändrar du bara det som redaktören tog upp. Efter språkgranskningen går texten till sättning, och i korrekturen rättar du bara verkliga fel, inte formuleringar. Varje större ändring i satta sidor kan flytta sidbrytningar och införa nya fel. Sättningen lägger också till delar som manuset aldrig hade: förtext med en copyrightsida, en innehållsförteckning, kolumntitlar och sidnummer.

Versionen du skickar till förlaget

I Sverige når de flesta romanförfattare förlagen direkt, utan litterär agent. Många förlag tar emot manus via ett eget manussystem på sin webbplats, och förlagets egna riktlinjer går alltid före varje allmänt råd.

• Följebrev: en sida med en krok, en kort presentation av berättelsen, titel, genre, längd, jämförbara titlar och några rader om dig.
• Synopsis: en sammanfattning av hela intrigen, slutet inräknat, ofta en till två sidor, om förlaget ber om en. Vår guide om att skriva en synopsis visar hur.
• Manuset: ofta det fullständiga manuset, eftersom flera stora förlag hellre bedömer hela texten; vissa vill bara ha de första kapitlen.
• Filformat: följ förlagets önskemål, ofta PDF eller Word.

Ställ upp texten i ett lättläst manusformat: 12 pt Times New Roman eller ett liknande typsnitt, radavstånd 1,5, marginaler på 2,5 cm, ett tydligt system för stycken och ditt namn, titeln och sidnummer på varje sida.

Vanliga frågor

Måste romanen vara färdig innan jag skickar den till förlag?

För skönlitteratur, ja, i nästan alla fall. Förlagen väntar sig ett färdigt, omarbetat manus, och många vill läsa det i sin helhet. Facklitteratur är annorlunda: den säljs ofta på ett projektförslag med provkapitel.

Hur många omarbetningar behöver ett manus?

Det finns inget fast antal. Många författare gör två eller tre grundliga omarbetningar innan de skickar in. Det viktiga är att varje genomgång har ett tydligt fokus, som struktur, gestalter eller språk.

Får jag skicka till flera förlag samtidigt?

Ja, det räknas i dag som helt normalt. Får du ett erbjudande från ett förlag, meddela de andra som fortfarande läser ditt manus, så att de får en chans att svara.